Får det lov att vara en groda?

När vi flyttade till Sundsvall gick på café, satte oss vid ett bord och beställde en groda. Servitrisen såg väldigt fundersam ut, och kom sedan ut med en marsipangroda! Vi förstod ingenting; hur kunde den beställningen bli så fel?

När vi flyttade till Uppsala försökte vi igen; vi gick in på ett café och beställde en groda. De sa att de inte hade marsipan på det caféet. Vi förstod återigen ingenting.

Sakta men säkert kom vi att inse att det här med grodor kanske bara existerar i Gävle. Kan det vara så att att den här lilla staden har något så läckert som ingen annan stad har upptäckt? Nämligen en fettisdagsbulle med sammanhållet lock och botten och där mandelmassan är blandad med grädden? Vem i Gävle kom på denna underbara idé? Det skulle bli en intressant artikel när jag funderar på det!

Igår kom Per hem med två ljuvliga grodor. De hade blivit lite mosade i påsen, men jag försäkrar att de var minst lika goda ändå!