Snörvel

För ungefär tre veckor sedan satt jag på ett trevligt café och hade följande konversation med min mentor:

Hon: Hur går det med allt jobb? Du vet väl att du måste vila ibland också, det går ju många förkylningar nu.

Jag: Det går bra. Jag är inte ett dugg stressad. Inte alls. Jagbehöverintevila. Ärligt. Och dessutom blir jag aldrig förkyld!

Jo, tjena. Här sitter jag nu, snörvlar, tokhostar, nyser och har ont överallt. Karma tror jag att det stavas. Imorgon har jag varit sjuk i en vecka (!?), jag som aldrig är sjuk. Men imorgon måste det gå över, för från fredag till söndag ska jag jobba igen.

Så här ser mitt artilleri ut. Blir det inte bättre snart måste jag skicka maken på jakt efter nya bekämpningsmedel...

Gäsp!

God morgon.. Eller vänta, det är ju eftermiddag redan. Ok, god eftermiddag kära läsare.

I natt klev jag upp i vanlig ordning 03.20 och placerade mig framför datorn för att redigera dagens DN. Notera gärna att det här är första arbetshelgen som jag inte har back-up från Newsline, eftersom de har påskledigt. Som om detta inte vore nog var jag lite extra nervös inför det faktum att jag i förrgår erbjöds att ta över helgredigeringen för Dagens Industri! Fantastiska nyheter, absolut! Givetvis dansade jag på moln hela dagen. Men kort sagt: båda dessa tidningar skulle alltså sättas på pränt imorse/i natt.

Problemet var bara att jag imorse kl. 03.20 inte kunde hitta någon Dagens Industri. Filerna som skulle ha skickats till mig, hade inte ramlat in. Paniken var ett faktum och hjärtat skenade! Tillslut ringde jag DI:s växel för att i ett desperat försök ta reda på vart tusan filerna var någonstans. Då visade det sig att tidningen inte kommer att ges ut på hela helgen... "Det är ju påsk!". Växeln verkade inte riktigt förstå mitt stressade utlägg om att det minsann inte var påsken som var poängen den här helgen; det är ju publiceringen av DN och DI som räknas!

Ja, det hela slutade väl. Jag skickade in en färdigredigerad utgåva av DN, gick och lade mig någon gång efter 07.00 och har nu äntligen kommit upp och ätit frukost. En vild natt kräver en skön påskafton. Så idag ska vi bara njuta av solen, och det faktum att jag gjort mitt allra bästa!

Så här firade vi in helgen igår; hembakt kladdkaka med spanska jordgubbar och glass! Mums!

Avprickat!

Idag har jag haft en tvättäkta ta-tag-i-tråkiga-saker-dag. Jag har fyllt i en mängd blanketter och fakturor och skyndat iväg och slängt dem på lådan innan posthämtning. Jag har gått på två viktiga möten, arbetat med förlaget och skrivit en presentationstext till vårt nya tillskott som snart kommer publiceras. Det sistnämnda är otroligt spännande och jag är stolt över att få vara en del av den här författarens publicering. Givetvis lägger jag ut mer info när det hela blir officiellt.

Nu på eftermiddagen drog maken även med mig på en välbehövd springtur, varefter jag har skrivet ett otal mail som bland annat berörde mitt redigeringsarbete.

Pjuh, full fart hela dagen med andra ord.
Och nu måste jag nog gå och diska, som det ser ut.
Ingen rast, ingen ro. Men vem behöver det ;)

Här hade jag tänkt bifoga en bild på en av mina faktureringar, men eftersom vi har råkat städa bort kamerasladden så får ni istället se vad jag drömmer om att shoppa, när cashen börjar rulla in på riktigt:

Bara nödvändiga saker med andra ord, hehe ;)

Pics: 1, 2, 3, 4.

När man jobbar hela helgen..

... får man slappa hela tisdagen!

Ikväll ska vi kika på Brynäsmatchen och äta ute på pubben som alla andra Gävlebor. Härlig tisdag med andra ord!

Pics: 1, 2, 3

Tankarna efter en hel helg av redigering...

Vilken tur att det är söndag idag. Då kan jag jobba klart med den här texten, och sen ligga i soffan och slappa heeeela eftermiddagen.

Men vänta nu, det är ju måndag idag. Vart f#n tog söndagen vägen?

Okej, men det är ju skönt att det fortfarande är förmiddag iaf; det här är ju ett nattjobb, så eftermiddagen är jag helt ledig!

Men, hallå, klockan är ju redan 16.00. Vart tog tiden vägen? Jo just ja, igår natt kom inte filerna som de skulle, så jag satt uppe från 03.30 till 05.00 och väntade på dem. Bara för att få höra från IT-killarna att filerna inte skulle dyka upp. Alls. Så idag sitter jag och redigerar söndagens OCH måndagens filer. JUST JA! Det är därför klockan är 16.00.

...

Ja, ungefär så går mina tankar just nu. Jag är snortrött. Jag har huvudet fullt av kortkommandon, pdf-filer och 100-tals artiklar. Men jag har haft hur roligt som helst, jag har lärt mig hur mycket som helst och jag skulle inte byta bort det för allt smör i Småland. Idag är jag trött men euforisk; jag fixade det. Och jag hade dessutom roligt under tiden!

Som om det inte vore nog så är det ju lördag idag, så ikväll kryper jag ner i soffan och äter en massa godis!
(Eller hur var det nu...?)

Har gått och suktat på mot vår säng flera gånger idag. Inatt vet jag någon som kommer somna ovaggad...

Fotografen VS journalisten

Av erfarenhet har jag insett att det finns några olika sorters fotografer. En grov generalisering skulle kunna se ut ungefär såhär:

- Den Snobbiga: Den här fotografen anser att hens jobb är odelat viktigast i hela tidningen. Hen behöver inte fråga någon om hur jobbet ska göras eller för den delen prata ihop sig med textjournalisten om hur jobbet ska disponeras, för det är "hens way, or the high way!"

- Den Blyga: Den här fotografen vill kanske göra jobbet på ett visst sätt, och vill kanske att personerna ska stå på ett visst sätt eller göra något roligt. Det är möjligt att den här fotografen har hundra års erfarenhet av såväl tidningsbranschen som barnfotografering och återgivning av krig i Uganda. Men det är omöjligt att säga, eftersom fotografen aldrig säger ett ord. Till någon.

- Den Samarbetande: Den här fotografen pratar gärna med textjournalisten, vill gärna att bilden och texten ska vara sammanhängande och att textjournalisten är på det klara med vilka gruppbilder som kommer att användas, och därmed vilka (i en grupp av personer) som behöver intervjuas och tillfrågas om namn.

I fredags gjorde jag ett jobb med Den Samarbetande fotografen. Vi pratade ihop oss, såg till att vi hade ungefär samma upplägg och synsätt på situationen. Efter intervjun visade hon mig alla bilder och pekade ut ungefär vilka hon ville använda sig av. Vi klickade bra, och jobbet gick som en dans!
Det finns givetvis varianter på textjournalister också, och jag kan tänka mig att många av dem anser att de gör det viktigaste jobbet i tidningen. Personligen anser jag att det är just samarbetet som utgör grunden för en bra artikel.

Nu ska jag sätta mig och skriva bildtexter, och i eftermiddag ska jag kolla tågtider och planera för helgen. Då ska jag äntligen börja redigera! Jag längtar så det pirrar i kroppen!

Så här fantastiskt strukturerad ser en av mina sidor ut efter fredagens intervju. Jag funderar allt mer seriöst på fördelarna med en diktafon...

Fullsmäckad dag

Idag har jag jagat runt på stan och äntligen börjat pricka av ett par saker som jag dragit på alldeles för länge. Därefter kastade jag mig iväg på ett möte i Stockholm, för att återvända hem och avrunda dagen med ett barnkalas och en spännande (!) hockeymatch.

En fullsmäckad dag med andra ord. Och när jag kom hem såg jag att fredagens fotograf skickat lågupplösta bilder som väntar på bildtext. Det blir en del av morgondagens uppgifter.

Nu ska jag hoppa i säng, det känns som att jag kommer somna ovaggad inatt.

Pics: 1