Den inre trappan

Ni känner kanske till Maslows behovstrappa? Trappan som används som en modell över hur vi prioriterar våra behov? Maslow definierade behoven hierarkiskt, som så:

1. kroppsliga behov
2. trygghet
3. kärlek och gemenskap
4. uppskattning
5. självförverkligande

Ibland brukar jag tänka att min tidvisa förvirring och ångest över frilanset inte är så konstig, eftersom det handlar om steg 5 - självförverkligande. Men för att nå dit måste jag hoppa över steg 2 - trygghet. Det är oerhört svårt att kasta sig ut i detta osäkra och svåra, när jag inte har en aning om vad som väntar.

Jag brukar visualisera att jag bär på en personlig inre trappa, en "stresstrappa". Det första steget i den här trappan är nästintill oöverstigligt; det är högt och brant och halkigt, och folk skrattar när jag försöker klättra. Men när jag väl har kommit upp verkar de resterande stegen små i jämförelse.

Och när man väl kommit uppför detta första trappsteg, känns det inte längre underligt att jag klarar av att bortse från steg 2, under min väg mot steg 5. Det gäller bara att trampa rätt, att resa sig när man snubblar och våga tro på att tryggheten kommer med den inre säkerheten.

Här är Per på väg upp i Appelbutiken - inne i Louvren.