- Den Snobbiga: Den här fotografen anser att hens jobb är odelat viktigast i hela tidningen. Hen behöver inte fråga någon om hur jobbet ska göras eller för den delen prata ihop sig med textjournalisten om hur jobbet ska disponeras, för det är "hens way, or the high way!"
- Den Blyga: Den här fotografen vill kanske göra jobbet på ett visst sätt, och vill kanske att personerna ska stå på ett visst sätt eller göra något roligt. Det är möjligt att den här fotografen har hundra års erfarenhet av såväl tidningsbranschen som barnfotografering och återgivning av krig i Uganda. Men det är omöjligt att säga, eftersom fotografen aldrig säger ett ord. Till någon.
- Den Samarbetande: Den här fotografen pratar gärna med textjournalisten, vill gärna att bilden och texten ska vara sammanhängande och att textjournalisten är på det klara med vilka gruppbilder som kommer att användas, och därmed vilka (i en grupp av personer) som behöver intervjuas och tillfrågas om namn.
I fredags gjorde jag ett jobb med Den Samarbetande fotografen. Vi pratade ihop oss, såg till att vi hade ungefär samma upplägg och synsätt på situationen. Efter intervjun visade hon mig alla bilder och pekade ut ungefär vilka hon ville använda sig av. Vi klickade bra, och jobbet gick som en dans!
Det finns givetvis varianter på textjournalister också, och jag kan tänka mig att många av dem anser att de gör det viktigaste jobbet i tidningen. Personligen anser jag att det är just samarbetet som utgör grunden för en bra artikel.
Nu ska jag sätta mig och skriva bildtexter, och i eftermiddag ska jag kolla tågtider och planera för helgen. Då ska jag äntligen börja redigera! Jag längtar så det pirrar i kroppen!
Så här fantastiskt strukturerad ser en av mina sidor ut efter fredagens intervju. Jag funderar allt mer seriöst på fördelarna med en diktafon...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar